Verksamhet

Etiopisk gudstjänst

 


Konferenserna

Kristen tro har varit mångkulturell ända sedan den första pingsten. Så är det också i Sverige, där inte minst invandringen från olika delar av världen medfört att kristen tro i Sverige förvaltas av kyrkor som kommer från många delar av världen. Värt att notera är också att drag av mångkultur kan återfinnas inom ett och samma trossamfund.  Vad får det för följder för hur vi som kallar oss kristna ser på oss själva och varandra?
Den första serien konferenser handlade om mångkulturell samverkan - platser och prägerl. Som en fortsättning  fokuserades på förhållanden i Sverige, Kristen mångfald i Sverige.

Stiftelsen utger en samlingsvolym om mångkulturaliet på Artos under våren 2015. Därmed avslutas Stiftelsens skriftserie som påbörjades 1981 med Varför inte kristendom? 22 titlar ingår. Sven Arne Flodell har varit redaktör och avgår med bok 22. Ny redaktör är Lennart Sjöström.
 

Nästa projekt:

Kyrkorna och kalla kriget


Dåvarande sekreteraen Björn Ryman fick i uppdrag att presentera en ny serie om Kyrkorna och kalla kriget. Ett internationellt nätverk av ekumeniska forskare har
varit verksamma, främst i Finland, Slovakien och Tyskland. Två mindre konferenser har redan ägt rum på Sigtunastiftelsen och med dess aktiva medverkan. En konferens har hållits 21-23 augusti 2013 för ca 15 nordiska och baltiska forskare på temat Kyrkorna runt Östersjön och deras förhållanden och agerande under kalla kriget.  SE Brodd och B Ryman var representanter för SSKT.

SSKT, inbjuder till  samtal om möjligheterna till forskning om Svenska kyrkan i det kalla kriget. Björn Ryman har på ett för styrelsen övertygande sätt lyfte fram problematiken och behovet av en forskning som inte har karaktären av ”uppgörelse” med det förflutna men som kan öka vår kunskap om och förståelse av vad som skedde.

Det kalla kriget kan man se som en historisk period, ofta beskriven som tiden mellan 1946 och 1989, men också som en sorts världsförklaring. Det handlade om en global ideologisk maktkamp mellan framför allt USA och Sovjetunionen men också om en maktkamp som genererar ideologi. Komplexiteten i varje försök att förstå detta i olika konkreta sammanhang är stor.

Svenska kyrkan agerade och tog ställning till skeenden både inom och genom olika internationella rörelser men också i förhållande till vad som hände i Europa, Afrika och Latinamerika. I Sverige fördes en stundtals livlig ideologisk och teologisk diskussion som ibland fokuserade på kyrkornas situation i kommunistdiktaturerna, ibland ”kyrkans politisering”, som i praktiken innebar kritik mot ”vänstervridning”.

Det här leder till en mängd frågor: Vilken forskning finns internationellt och i Sverige som berör Svenska kyrkan? Hur balanserar man fokuseringen på Central- och Östeuropa, som nu är så tydlig i forskningen, i förhållande till Svenska kyrkans förhållande till ”tredje världen”? Kan man vidare tänka sig att det finns ”utifrånperspektiv” (genom litteraturvetare, massmedieforskare statsvetare, etc.),som kan hitta metoder som ligger utanför de vanliga historiska?  Finns det systematisk teologiska frågeställningar vid sidan av de historiska, etc.?

Ett seminarium om kyrkan och det kalla kriget kommer att hållas på Sigtunastiftelsen 24 januari 2015 och inleds av professor Sven-Erik Brodd, Uppsala, för att ge vägledning i fråga om forskning och möjlig dokumentation.


 
Ny monografi kommer ut våren 2015 om
Anne-Marie Thunberg, f. Gustafsson (1923-2005) redaktör,teol dr                   


Senaste monografin: Siri Dahlquist. Psalmförfattare, prästfru och teolog. Artos, 490 sidor. Ett välbesökt release party med ett anförande av Karin Sarja hade avhållits i Vindhemskyrkan 24 oktober 2012. Vivi-Ann Grönquist har varit monografins redaktör.

Styrelsen har beslutat att utge en monografi över Anne-Marie Thunberg. Som författare har kallats Gunnar Weman, Gert Nilsson, Gunnar Tibell, Bengt Gustafsson, Alf Linderman, Gunnel Borgegård, Lars och Margareta Ingelstam, Jonas Jonson, Marie Demcker. Från styrelsen medverkar Sven-Erik Brodd, Bo Hanson och Björn Ryman. Den senare är också redaktör. Slutredigeringen skall ske i Farfa, Italien, i oktober 2014.

Kerstin Vinterhed skrev i DN efter hennes död:
Anne-Marie Thunberg var en brinnande ande som i 36 år redigerade den kristna kulturtidskriften Vår Lösen och nästan lika länge Social debatt, den ekumeniska rörelsens organ för sociala frågor. Det var två heltidsjobb som hon skötte parallellt; tillsammans utgjorde Anne-Marie och Lars Thunberg ett oslagbart team när det gällde att hålla den kristna debatten aktuell och levande. Anne-Marie Thunberg var starkt engagerad i kärnkraftsfrågan och ledamot av Statens råd för kärnavfallsfrågor, skrev om abortfrågan och om en kyrka i revolution, för att endast nämna ett par av de brännande samtidsfrågor som hon engagerade sig i. Högt upp på hennes prioriteringslista stod förhållandet mellan vetenskaplighet och forskningsetik. Makten att vara människa 1972 och Generna i vågskålen 1984 är talande titlar, följda av otaliga artiklar i ämnet. Tillsammans med Lars Thunberg gav hon ut "Tankens rörelse från tid till tid. Texter ur ett sekels kultursamtal i Vår Lösen", men när hon var framme vid förordet drabbades hon av stroke och detta fick i stället skrivas av Lars Thunberg och förre ärkebiskopen Gunnar Weman.

1990 fick hon Illis quorum och 2005 belönades med Manfred Björquist-medaljen.



Siri Dahlquist 1889-1966.

Stiftelsen Sverige och Kristen Tro har tidigare genomfört två forskningsprojekt som har mynnat ut i två böcker, ”Gunnar Rosendal. En banbrytare för kyrklig förnyelse” (2003) och ”Manfred Björkquist. Visionär och kyrkoledare” (2008). Nästa forskningsprojekt kommer att handla om Siri Dahlquist, psalmdiktare, poet och författare. Siri Dahlquist ingår i olika kretsar av kyrkliga kvinnor som träder ut i offentligheten under första delen av 1900-talet. Kvinnorna som det handlar om hade mycket olika teologiska och kyrkliga profiler men man kan se att de stod i förbindelse med varandra och återkommer därför i varandras arkiv. Efter ett seminarium på Sigtunastiftelsen den 16 maj 2009 beslutade Stiftelsen Sverige och kristen tro att uppdra åt ett antal forskare att skriva om olika aspekter på Siri Dahlquists liv och gärning, t.ex. hennes gudsbild, missionsteologi, författarskap och översättarverksamhet, psalmdiktning och hennes roll i ungkyrkorörelsen. 

Symposium hölls den 10 juni 2009 kl 9.30-16.30 på Teologiska institutionen Uppsala med anledning av professor Sven-Erik Brodds 60-årsdag.

Temat var Kyrkan som vetenskap. 

Ungkyrkorörelsens dag hölls 30 augusti 2009 i Gustav Vasa kyrka Stockholm.

1909 var ett märkesår såväl för arbetarrörelsen som för kyrkan. Ungkyrkorörelsens korsfararuppdrag började på våren och storstrejken bröt ut på hösten. Ungkyrkorörelsen fick stor betydelse för män och kvinnor i Svenska kyrkan och arbetarrörelsen växte sig stark i Socialdemokratin. Stiftelsen SSKT ansåg det viktigt att högtidlighålla minnet av ungkyrkorörelsens begynnelsetid.Högtidlig mässa celebrerades av ärkebiskop em. Gunnar Weman. Efter mässan presenterades en intervjubok med Manfred Björkquist, författad av Sven Arne Flodell, med titeln I kamp lever kyrkan, i vila dör hon.