Verksamhet

Flodellska forskningspriset 2018 till Marie Rosenius
Marie Rosenius har tilldelats det Flodellska forskningspriset
Teologie doktor Marie Rosenius vid Umeå universitet har tilldelats det Flodellska forskningspriset för sin doktorsavhandling om svenskkyrklig ecklesiologi där hon studerat millennieskiftets relationsförändringar i Svenska kyrkan.
Det Flodellska forskningspriset är instiftat av makarna Sven Arne och Gunvor Flodell och utdelas vart annat år av stiftelsen Sverige och Kristen Tro (SSKT). 2018 tilldelades teologie doktor Marie Rosenius priset under högtidliga former vid Sigtunastiftelsen.
Som motivering angavs: ”Rosenius har i sin doktorsavhandling om svenskkyrklig ecklesiologi på ett originellt och förtjänstfullt sätt med stor teoretisk medvetenhet studerat millennieskiftets relationsförändringar i Svenska kyrkan”.
Vid prisutdelningen medverkade Sven Arne och Gunvor Flodell samt stiftelsens ordförande professor Sven-Erik Brodd. Prisutdelningen omgärdades av ett musikprogram framfört av Magdalena Hedman med pianist samt av en föreläsning av pristagaren, och samordnades med författarseminarier knutna till projektet ”Kyrkorna och kalla kriget”.
Stiftelsen Sverige och Kristen Tro verkar för saklig information på vetenskaplig grund, analys av aktuella samhällsfrågor i relation till humanistiska och kristna värderingar på basis av meningsutbyte. Stiftelsen grundades 1916 av Ernst Kjellberg, Johan Alfred Eklund, Gottfrid Billing och Ernst Lönegren. 

Tidigare forskningspris

Flodellska forskningspriset 2016 tilldelades teol. dr. Jonas Ideström, som  bl.a. hade skrivit avhandlingen Lokal kyrklig identitet – en studie av implicit ecklesiologi med exemplet Svenska kyrkan i Flemingsberg. 

Vårt pågående projekt:
Kyrkorna och kalla kriget

Dåvarande sekreteraen Björn Ryman fick i uppdrag att presentera en ny serie om Kyrkorna och kalla kriget. Ett internationellt nätverk av ekumeniska forskare har
varit verksamma, främst i Finland, Slovakien och Tyskland. Två mindre konferenser har redan ägt rum på Sigtunastiftelsen och med dess aktiva medverkan. En konferens har hållits 21-23 augusti 2013 för ca 15 nordiska och baltiska forskare på temat Kyrkorna runt Östersjön och deras förhållanden och agerande under kalla kriget.  SE Brodd och B Ryman var representanter för SSKT.

SSKT, inbjuder till  samtal om möjligheterna till forskning om Svenska kyrkan i det kalla kriget. Björn Ryman har på ett för styrelsen övertygande sätt lyfte fram problematiken och behovet av en forskning som inte har karaktären av ”uppgörelse” med det förflutna men som kan öka vår kunskap om och förståelse av vad som skedde.

Det kalla kriget kan man se som en historisk period, ofta beskriven som tiden mellan 1946 och 1989, men också som en sorts världsförklaring. Det handlade om en global ideologisk maktkamp mellan framför allt USA och Sovjetunionen men också om en maktkamp som genererar ideologi. Komplexiteten i varje försök att förstå detta i olika konkreta sammanhang är stor.

Svenska kyrkan agerade och tog ställning till skeenden både inom och genom olika internationella rörelser men också i förhållande till vad som hände i Europa, Afrika och Latinamerika. I Sverige fördes en stundtals livlig ideologisk och teologisk diskussion som ibland fokuserade på kyrkornas situation i kommunistdiktaturerna, ibland ”kyrkans politisering”, som i praktiken innebar kritik mot ”vänstervridning”.

Det här leder till en mängd frågor: Vilken forskning finns internationellt och i Sverige som berör Svenska kyrkan? Hur balanserar man fokuseringen på Central- och Östeuropa, som nu är så tydlig i forskningen, i förhållande till Svenska kyrkans förhållande till ”tredje världen”? Kan man vidare tänka sig att det finns ”utifrånperspektiv” (genom litteraturvetare, massmedieforskare statsvetare, etc.),som kan hitta metoder som ligger utanför de vanliga historiska?  Finns det systematisk teologiska frågeställningar vid sidan av de historiska, etc.?

Ett seminarium om kyrkan och det kalla kriget kommer att hållas på Sigtunastiftelsen 24 januari 2015 och inleds av professor Sven-Erik Brodd, Uppsala, för att ge vägledning i fråga om forskning och möjlig dokumentation.



  













Ett hoppfullt tidens tecken utgavs i samband med stiftelsens  hundraårsjubileum 2017.